Den här helgen har gått i äpplenas tecken. Jag har fått mängder med fantastiskt goda äpplen av olika slag från en generös och supertrevlig DGS-läsare som ville dela med sig av sin härliga höstskörd. Så den här helgen har det kokats äppelmos och bakats äppelkakor i parti och minut. Jag inte tänka mig någon mer passande sysselsättning en helg som denna, när regnet vräkt ner mest hela tiden. Men har man hund så har man, så ett antal regnpromenader blev det också – plus en klimatkatastrof.
Klimatkatastrofen ägde dock inte rum här i Högdalen utan på film, närmare bestämt i Roland Emmerichs osedvanligt löjeväckande The Day After Tomorrow. Dennis Quaid spelar den fårade, allvetande och oerhört seriöse klimatologen som ser hotet tidigare än alla andra och som är lika vass på att hålla tal inför världsledare som att hoppa över flera meter vida raviner. Grabbarna i hans lilla team är så trofasta att de gladeligen går i döden för hans skull.
Klimatologens son är givetvis så genial att han blir kuggad i skolan för att han är smartare än sin lärare. Frugan är läkare på ett sjukhus där hon tycks finnas till för en enda patient, nämligen en liten cancersjuk pojke vars roll är att visa vilken medkännande och god människa klimatologens hustru är.
Runt omkring dem havererar klimatet i en rasande fart. Jorden kommer att gå under om 6 – 8 månader, nej om 6 – 8 veckor, nej om 7 – 10 dagar… Det går så snabbt att Dennis Quaids klimatolog-panna snart fått så många bekymmersrynkor att han ser ut som en Shar pei, om än utan den oemotståndliga charm som dessa jyckar besitter.
Det snöar och regnar och stormar, haven svämmar över och temperaturen sjunker med 10 grader i sekunden och det blir 100 minusgrader Celsius på mindre än en minut – men det är inga som helst problem för våra hjältar att att bokstavligt talat springa ifrån både tsunamis och iskyla, så länge de ser sig om över axeln och håller koll.
Och trots att alla fönster i New Yorks skyskrapor krossas när de fryser till is håller fönstren i de byggnader där hjältarna uppehåller sig.
Just det, här finns en ”funny homeless guy” också, alltid med en underfundig fras till övers. Det är genom honom som tittarna får sig till livs de klassiska tecknen på den kommande katastrofen när han mer insiktsfullt än resten av New York-borna betraktar fåglarna fly den annalkande katastrofen. Han delar också med sig av goda råd till de privilegierade överklassarna om hur man kan hålla värmen i skorna med hjälp av tidningspapper eller hitta jättebra mat i soptunnorna.
Kort sagt, här händer allt på en gång i och budskapet är glasklart: Människan är ett hot mot klimatet och nu kommer hämnden. Men allt slutar förstås lyckligt och även om miljoner amerikaner har dött så förbarmar sig Mexiko över de amerikaner som flyr över gränsen (mot att USA avskrivit ALLA de latinamerikanska ländernas skulder) och en ny världskarta ritas upp. En bättre sådan för nu har äntligen alla människor insett att de inte kan fortsätta leva som tidigare. Ridå.
Den här filmen är ännu mer skrattretande nu än när den kom för 20 år sedan eftersom vi idag ser hur nyhetssändningarna från hela världens nyhetsmedier har ungefär samma förhållningssätt till klimatet som Emmerichs film. Allt är extremt och om det inte är extremt så är det extremt för att det inte är extremt. Hotet ligger ständigt över oss och bekymmersrynkorna är allestädes närvarande och så djupa att de riskerar skapa livslånga ärr.
När jag ser Dennis Quaids framfart i den här filmen tänker jag på Johan Rockström. Jag kan se honom framför mig, flängande runt som en skottspole mellan forskningsanläggningar i Alaska, klimatkonferenser i New Delhi och livsfarliga räddningsuppdrag. Hjälten bland hjältar vars blotta person gör världen till en bättre plats. Är det så han ser på sig själv?
Du som inte har sett den här filmen bör göra det snarast möjligt för den lockar till så många skratt att den garanterat förlänger livet. Därefter kan du gå in på Youtube och skratta ännu mer när du njuter av tidernas roligaste sågning i klippet Everything Wrong With The Day After Tomorrow. Hysteriskt kul!
Foton: Stilstudie av Dennis Quaid som klimatolog och en sprintande Jake Gyllenhaal (faksimil The Day After Tomorrow samt närbild av en Shar pei (wikimedia commons)
