Hädelseförbud har blivit den nya trenden bland politiker och journalister och allt fler gör gemensam sak med den muslimska världens gaphalsar. Regeringen bara liksom måste ju ändra lagen, trumpetade den tidigare justitieministern Thomas Bodström grötmyndigt i Aktuellt för ett par dagar sedan, eftersom det är en ”provokatioooon”.
Jag har aldrig hört vare sig Bodström eller någon annan fördöma provokationer mot andra religiösa grupper, men det är tydligen skillnad på folk och folk. Inte heller har han eller någon annan av de reaktionära förbudsivrarna klargjort vad de tycker är ett lämpligt straff för den som gör något så oförlåtligt som att kränka fredens religion. Jag har därför några förslag:
- Böter
Böter låter kanske som ett lite väl lågt straff för ett så allvarligt brott som koranbränning, så om det ska fungera bör det inte handla om några fjuttiga dagsböter utan om riktigt rejäla böter som förgör brottslingens ekonomi för överskådlig tid och gör det omöjligt för honom/henne att klara sin utkomst. Har man begått ett så skändligt brott är det inte mer än rätt att man hamnar på bar backe och får äta rester ur andras soptunnor!
Bötessumman ska naturligtvis tillfalla det muslimska civilsamhället, i form av bidrag till studieförbund eller moskébygge. - Fängelse
I de europeiska länder som har hädelseförbud kan den som hädar få fängelse i mellan tre månader och tre år, enligt humanisterna.se. Sverige bör dock införa betydligt längre fängelsestraff för detta skändliga brott för att på allvar visa den muslimska världen att vi inte har för avsikt att räta på ryggen inom den närmaste framtiden. Tio års fängelse, förslagsvis på gammaldags vis med vatten och bröd, kan vara rimligt.
Visserligen är det redan nu platsbrist i svenska fängelser, men det avhjälps enkelt genom kortare straff för dem som anstiftar upplopp, begår våld mot blåljuspersonal och vandaliserar det offentliga rummet. Handen på hjärtat, vad är ett mordförsök på en polis jämfört med skändning av koranen? Intet! - Kroppsstraff
Kroppsstraff avskaffades i mitten på 1800-talet, men innan dess användes det flitigt som bestraffning. En som själv har berättat om upplevelsen av att slita spö är stortjuven Lars Molin (Lasse-Maja), som straffades med ”40 par spö” vid flera tillfällen under sin brottskarriär.
Kroppsstraffet bör kunna återinföras, åtminstone just för koranbränning och provokationer mot islam. Det skulle visa den muslimska världen, och muslimerna här i Sverige, att vi verkligen menar allvar med vårt fördömande av dessa vederstyggliga brott. Om vi dessutom låter bestraffningen ske offentligt, som på den gamla goda tiden, får alla hugade möjlighet att se brottslingen lida och det bör ge oss en guldstjärna i boken i både shia- och sunnimuslimska nationer. Det är till och med möjligt att Erdogan skulle acceptera oss som medlemmar i Nato. - Dödsstraff
Dödsstraff kan låta drastiskt i ett land som Sverige men det praktiseras i flera muslimska länder och då kan det ju inte vara helt förkastligt. Om vi verkligen vill gå i bräschen för en ökad respekt för islam bör vi därför inte vara rädda för att ta ett radikalt grepp om problemet med koranskändningarna.
Vilken avrättningsmetod som är mest lämplig för en syndig koranskändare bör man förstås utreda tillsammans med den muslimska världen, där erfarenheten och kunskapen är större än här, men möjligen kan giljotinen, som användes vid avrättningen av Johan Andersson Ander 1910, komma till pass när det rör sig om så barbariska brott som att bränna en helig skrift.
Det finns förstås många fler lämpliga straff om fantasin skulle tryta. Rådbråkning, stegling, fyrdelning, hängning och så vidare i all oändlighet. Allra enklast vore det dock att lämna över dessa förkastliga provokatörer direkt till en shariadomstol, då kan vi vara säkra på att de får det straff de förtjänar.
Foto: Tyskt träsnitt som visar rådbråkning, public domain
