Sverigedemokraterna bör redogöra för relationen mellan sitt parti och Ryssland när man skriver vitbok över partiets historia, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin på Aftonbladet Debatt. Baudin menar att SD upprepade gånger gjort tveksamma ställningstaganden i förhållande till Ryssland, ett land som länge har visat ”tydliga antidemokratiska och auktoritära tendenser”. Men Baudin kastar sten i glashus. Hans eget socialdemokratiska parti har nämligen upprepade gånger gjort tveksamma ställningstaganden till länder som inte bara visat sådana tendenser, utan fullt ut driver en antidemokratisk politik, inte sällan rotad i religiösa föreställningar som sedan länge levt ut sin roll i västerländska demokratier.
När den islamistiska diktaturen Saudiarabien klagade på den dåvarande utrikesministern Margot Wallströms synpunkter på landets politik gick Stefan Löfven direkt ut och förklarade ödmjukt att den svenska regeringen minsann aldrig skulle kritisera islam. Löfven, Baudins dåvarande chef. Och Baudin kräver att SD ska förklara sitt förhållningssätt till Ryssland? Jo, tjena.
Nu spelar det förstås ingen roll hur Saudiarabien eller Iran eller andra islamistiska diktaturer beter sig, eftersom den samlade svenska statsmakten har beslutat att det just nu enbart är Ryssland som ska stå i fokus för kritik och fördömanden. Därför ser Baudin givetvis en politisk vinst att peka på att vissa SD-politiker gjort luddiga ställningstaganden i förhållande till den lede fi i öst.
Men oavsett om vissa SD-politiker nu inte tar vad som anses vara tillräckligt starkt avstånd från Ryssland borde det inte vara något större problem. SD har ju ingenting att säga till om, trots att de har stöd från nära 20 procent av väljarna – de har konsekvent frysts ut av övriga partier – så vad spelar det för roll om det finns SD-politiker som har en avvikande åsikt om Ryssland? På vilket sätt skulle de vara en större säkerhetsrisk än exempelvis Anders Ygeman, som var ansvarig för den största IT-läckan i modern tid?
Vanligtvis brukar socialdemokraterna mana till besinning när det gäller hat mot krigförande länder, terrorister och annat – det har vi ju inte minst sett när det handlar om islamistiska diktaturer och islamistisk terror. Där ska man istället förstå och gärna också förlåta.
Dessutom är det inte SD som har rustat ner det svenska försvaret, så att vi idag är ett lätt byte för Ryssland (och vilket annat land som helst) om de skulle vilja invadera oss. Det har Socialdemokraterna och de andra ”anständiga” partierna gjort. Under en lång tid såg de Europa som ett enda stort och mysigt kuddrum där alla leker snälla lekar och där ingen någonsin är dum. Den som överhuvudtaget antydde att det fanns något hot mot Sverige blev hånad och förlöjligad, som Jimmie Åkesson blev av Fredrik Reinfeldt när han 2013 varnade för Rysslands militära upprustning.
På samma tjosan hejsan-manér passade man också på att rusta ner våra beredskapslager. De var ju så omoderna, gubevars. Livsmedelslager, regionala civilbefälhavare och skyddsmasker kunde ju inte ”rusta oss för att möta dagens och morgondagens utmaningar”, menade Anders Ygeman när han som inrikesminister höll ett fint tal på Folk och försvar 2017. Vad som istället skulle rusta oss för dessa så kallade ”utmaningar” framgick inte av talet. Det var istället fullt med tomma och meningslösa floskler, som det mesta som den karlen har yttrat genom åren.
Nu skriver Baudin att ”det är hög tid att en gång för alla konstatera att Sverigedemokraternas stora svårigheter att välja mellan demokratiska och auktoritära stater gör partiet till en säkerhetsrisk för Sverige” är det ett klassiskt utslag av den socialdemokratiska självbilden. Det är okej när vi gör det, liksom.
Oanständigt är bara förnamnet. Om det finns något parti som har just sådana svårigheter är det hans eget. Det gullas med diktaturer till höger och vänster, och det är dem inte ens främmande att samarbeta med terrororganisationer som Hamas. Eftersom Socialdemokraterna dessutom sitter på alla väsentliga maktpositioner, och i åratal fört en arrogant och ansvarslös politik som drivit ett stabilt land in i kaos, är det naturligtvis bara att en gång för alla konstatera att det är de som utgör den största säkerhetsrisken för Sverige.
