Nu är äntligen plommonens tid här. Och plommon, det är en av mina favoritfrukter. Så här års blir jag därför grön av avund när jag tänker på alla er lyckligt lottade som har ett plommonträd i trädgården. Eller krikon, för den delen, för det är inte dumt det heller. Fattigmans-plommon, sa min morfar som själv hade ett i trädgården, och han sa det med viss stolthet för han var minsann inte skamsen över sitt enkla ursprung. Han pratade tvärtom längtansfullt om höstarna i soldattorpet, när krikonträdet och äppelträdet bar frukt, och det gladde honom att även det hus han själv sedermera införskaffade hade ett krikonträd i trädgården.
En granne till mig här i Högdalen har ett krikonträd utanför sin port och hon brukar plocka varje höst. Jag får ofta en påse av henne och ibland händer det att hon kommer med marmelad. Så bortskämd kan man bli av omtänksamma grannar!
Plommonet är, om man får tro de odlingssidor jag googlat på, en korsning mellan slån och körsbärsplommon och ska ha tagits fram i västra Asien för flera tusen år sedan. De svenska plommonen mognar från slutet av juli och en bit in i september, och behöver värme och långa höstar för att ge bra skörd. I år har den varit extra bra, säger mina vänner som är lyckliga nog att äga ett plommonträd.
Sorterna är många och först ut är Herman. Herman är ett ovalt plommon med blålila skal och gult fruktkött som är fast och saftigt och har aromatisk smak. Det togs fram på Balsgård i Skåne och mognar redan i slutet av juli, men blir sötare ju längre tid det får sitta kvar på trädet.
Ett annat plommon som tagits fram i Sverige är Opal. Sorten odlades fram i Alnarp och
såg dagens ljus 1925. 1948 introducerades den i handeln. Trädet bär rikligt med rödgula eller violetta, frukter med gult, sötsyrligt och saftigt fruktkött. 1960 tog man också fram plommonsorten Ariel i Alnarp. Den är medelstor med rosarött skal och fast, saftigt fruktkött.
Det plommon som avslutar den svenska plommonsäsongen är det lilla blåsvarta Monarch. det lär också vara den första plommonsort som odlades fram i Sverige.
Ett annat omtyckt plommon är Victoria. Som namnet antyder kommer det ursprungligen från England, där det fick namn efter den välkända drottningen med samma namn. Det kallas också Aldertonplommon efter orten där det först upptäcktes. Till Sverige kom det under andra hälften av 1800-talet och det blev snabbt väldigt populärt. Min mamma fick alltid ett skimmer i ögonen när hon hade köpt hem Victoriaplommon.
Nu är förstås plommon inte bara goda att äta som de är utan är också fantastiska i bakverk, efterrätter och inläggningar. Jag har en god vän som har två plommonträd i trädgården och som ibland, när det blir riktigt mycket frukt, kommer över med en kasse. Då brukar jag koka marmelad och baka paj och om jag är riktigt huslig kan det bli en burk plommon i madeira också.
I år får jag dock nöja mig med att köpa plommon på torget. Det går bra det också.
Foto: Pixabay
